Vintrig planering av köksträdgård
Just nu, med marken frusen och någon månad kvar innan säsongen sätter igång på allvar, får man roa sig med papper och penna. I år skall jag försöka skapa en hyfsad odlingsplan för köksträdgården för att ha en någorlunda överblick av vilka grönsaker skall sås och när. Bilden nedan är en målbild, där inga fadäser eller attacker av skadedjur kommit i vägen. Man går liksom bara ner och skördar och allt är vackert.
Bilden är inte helt skalenlig, men ger ändå en rätt bra överblick. Odlingsytan är rätt stor, 250 kvadratmeter, minus gångar förstås. Avståndet mellan bäddarna är 80 cm, åtminstone på de flesta ställena. Man ska kunna dra en gräsklippare mellan raderna. Sedan, bredden på bäddarna är ungefär 80 cm. De fyrkantiga bäddarna har träsargar eller pallkragar och de rundade är upphöjda odlingslimpor.
Det är mycket jord som går åt. Vi har behövt köpa en del, men vi täckodlar, tar vara på fallna löv, vi gräver ner bokashi och de upphöjda bäddarna är uppbyggda av murket trä, trädgårdrester, halm och gamla löv. På sikt skall vi producera vår jord helt själva.
Såhär är köksträdgården placerad hos oss, så nära huset som det går, så att det ska vara lätt att gå dit. Samtidigt är den placerad i riktigt gynnsamt läge vad gäller ljus, i sydvästläge. Även det skuggigaste hörnet får minst tio timmar sol om dagen. Tilläggas skall kanske att vi bor i zon 2, utanför Södertälje, nära Mälaren.
En del grödor finns kvar sedan förra säsongen. Det är svart- och haverrot, purjo, palsternackor och en del kål. Det ska bli intressant att se hur de hur de klarat kylan med minusgrader nedåt -12 grader. På bilden är de markerade med parentes. Därmed, det som inte har parentes är de grödor som är planerade inför nästa odlingssäsong och för att sås senast nu i februari.
Redan i december satte vi ut sättvitlökar. I och med att de tar rätt mycket plats, så tänker jag utnyttja utrymmet mellan raderna. Nu i februari kommer jag att så morot och spenat som sällskap till vitlöken. Varför så tidigt? Därför att de här fröna tål det och för att de gror redan vid några plusgrader. Med lite tur så fångar man alltså den första vårvärmen, med chans för tidig skörd. I skissen har det även smugit in rödbeta, men den skall dock planteras in tidigast i maj. Rödbetor gillar inte köld utan går då lätt i blom.
Nu i februari planerar jag att även att så nya palsternackor, haver- och svartrötter. Och även om jag inte ritat in det, så sätter jag även lite sallat och rädisor någonstans. Beträffande just dessa, så brukar jag inte så stora mängder åt gången, utan sår små mängder återkommande, där det uppstår luckor.
Sedan, när vitlöken börjar ta plats i juni och juli har man skördat det mesta av de kamratgrödorna. Måste tilläggas, det här med samplantering är inte någon exakt vetenskap och det finns mycket tyckande. Från vissa håll har jag hört att det här är optimala kombinationer och från annat att de inte alls kommer fungera. Man får helt enkelt prova sig fram.
Till sist, du undrar säkert var vi skall ha potatisen, eftersom färsk nyskördad potatis, vet även vi, går det inte att leva utan. Den sätter vi på ett annat ställe i trädgården. Vi gräver inte, utan sätter den i halm. Det blir en yta på ungefär 50 kvadrat på ett soligt och skyddat ställe och den skall hägnas in med flyttbart elektriskt fårstängsel. Stängsel är helt nödvändigt, för att hålla ovälkomna besökare borta. Vi har sett en granne göra sin potatisodling på det här sättet och nu tänkte vi prova själva.
Utöver köksträdgården har vi ett mindre växthus på sex kvadrat och en tunnel på 30 kvadrat, som skall upp nu i vår. I tunneln kommer vi odla tomater, paprika, chili, auberginer och physalis. I det mindre är det planerat för gurka.
Nämnas bör även att köksträdgården är inhägnad med ett 180 cm högt viltstängsel, allt för att hålla en del hungriga filurer ute. Filurer ogillar stängsel och hämnas med att äta upp allt annat på tomten.
Bilden är inte helt skalenlig, men ger ändå en rätt bra överblick. Odlingsytan är rätt stor, 250 kvadratmeter, minus gångar förstås. Avståndet mellan bäddarna är 80 cm, åtminstone på de flesta ställena. Man ska kunna dra en gräsklippare mellan raderna. Sedan, bredden på bäddarna är ungefär 80 cm. De fyrkantiga bäddarna har träsargar eller pallkragar och de rundade är upphöjda odlingslimpor.
Det är mycket jord som går åt. Vi har behövt köpa en del, men vi täckodlar, tar vara på fallna löv, vi gräver ner bokashi och de upphöjda bäddarna är uppbyggda av murket trä, trädgårdrester, halm och gamla löv. På sikt skall vi producera vår jord helt själva.
Såhär är köksträdgården placerad hos oss, så nära huset som det går, så att det ska vara lätt att gå dit. Samtidigt är den placerad i riktigt gynnsamt läge vad gäller ljus, i sydvästläge. Även det skuggigaste hörnet får minst tio timmar sol om dagen. Tilläggas skall kanske att vi bor i zon 2, utanför Södertälje, nära Mälaren.
En del grödor finns kvar sedan förra säsongen. Det är svart- och haverrot, purjo, palsternackor och en del kål. Det ska bli intressant att se hur de hur de klarat kylan med minusgrader nedåt -12 grader. På bilden är de markerade med parentes. Därmed, det som inte har parentes är de grödor som är planerade inför nästa odlingssäsong och för att sås senast nu i februari.
Redan i december satte vi ut sättvitlökar. I och med att de tar rätt mycket plats, så tänker jag utnyttja utrymmet mellan raderna. Nu i februari kommer jag att så morot och spenat som sällskap till vitlöken. Varför så tidigt? Därför att de här fröna tål det och för att de gror redan vid några plusgrader. Med lite tur så fångar man alltså den första vårvärmen, med chans för tidig skörd. I skissen har det även smugit in rödbeta, men den skall dock planteras in tidigast i maj. Rödbetor gillar inte köld utan går då lätt i blom.
Nu i februari planerar jag att även att så nya palsternackor, haver- och svartrötter. Och även om jag inte ritat in det, så sätter jag även lite sallat och rädisor någonstans. Beträffande just dessa, så brukar jag inte så stora mängder åt gången, utan sår små mängder återkommande, där det uppstår luckor.
Sedan, när vitlöken börjar ta plats i juni och juli har man skördat det mesta av de kamratgrödorna. Måste tilläggas, det här med samplantering är inte någon exakt vetenskap och det finns mycket tyckande. Från vissa håll har jag hört att det här är optimala kombinationer och från annat att de inte alls kommer fungera. Man får helt enkelt prova sig fram.
Till sist, du undrar säkert var vi skall ha potatisen, eftersom färsk nyskördad potatis, vet även vi, går det inte att leva utan. Den sätter vi på ett annat ställe i trädgården. Vi gräver inte, utan sätter den i halm. Det blir en yta på ungefär 50 kvadrat på ett soligt och skyddat ställe och den skall hägnas in med flyttbart elektriskt fårstängsel. Stängsel är helt nödvändigt, för att hålla ovälkomna besökare borta. Vi har sett en granne göra sin potatisodling på det här sättet och nu tänkte vi prova själva.
Utöver köksträdgården har vi ett mindre växthus på sex kvadrat och en tunnel på 30 kvadrat, som skall upp nu i vår. I tunneln kommer vi odla tomater, paprika, chili, auberginer och physalis. I det mindre är det planerat för gurka.
Nämnas bör även att köksträdgården är inhägnad med ett 180 cm högt viltstängsel, allt för att hålla en del hungriga filurer ute. Filurer ogillar stängsel och hämnas med att äta upp allt annat på tomten.
