Omplantering av tomater och hur man räddar rangliga plantor
Man kan längta så mycket efter tomater att man i sin iver sår tomatfrön för tidigt och får spinkiga och rangliga plantor. Misströsta inte! Det är bara att plantera om dem, i varje fall om de är någorlunda hanterbara. Det är bra att sätta småplantor en och en i egna krukor när de har fått karaktärsblad (riktiga blad) och när de är runt 3-4 cm höga och absolut senast när det är så pass trångt i krukan att rötterna börjar komma ut genom botten.
I egen min odlariver har jag som sagt många gånger sått tomater en aning tidigt, vilket resulterat i att de, trots extraljus, blivit både taniga, långa och rangliga. Och om det blivit väldigt trångtväldigt trångt pluggbrättet, så det är antagligen ytterligare ett skäl till att plantorna sträckt sig desperat efter ljus.
Men, när det gäller tomater, så är det lätt avhjälpt. Sätt plantorna djupare ner i jorden när de får en ny kruka, så bildas nya rötter från stammen, vilket resulterar i robustare plantor.
På bilden nedan ser du tre ynkliga och rangliga plantor. De har vuxit ihop i samma cell i ett pluggbrätte. Nu är det dags att lirka isär dem och plantera dem i varsin egen kruka och man behöver inte vara så ängslig kring detta, eftersom tomater är ganska tåliga för omild behandling. De långa stammarna kan man helt enkelt försiktigt rulla samman, så att så mycket som möjligt mycket av det rangliga kommer ner under jord.
När du hanterar plantorna, så tänk på att stjälkarna är känsliga och lätt går av. Men, om du tar tag i bladen som på bilden nedan, så kommer det går bra.
I egen min odlariver har jag som sagt många gånger sått tomater en aning tidigt, vilket resulterat i att de, trots extraljus, blivit både taniga, långa och rangliga. Och om det blivit väldigt trångtväldigt trångt pluggbrättet, så det är antagligen ytterligare ett skäl till att plantorna sträckt sig desperat efter ljus.
Men, när det gäller tomater, så är det lätt avhjälpt. Sätt plantorna djupare ner i jorden när de får en ny kruka, så bildas nya rötter från stammen, vilket resulterar i robustare plantor.
På bilden nedan ser du tre ynkliga och rangliga plantor. De har vuxit ihop i samma cell i ett pluggbrätte. Nu är det dags att lirka isär dem och plantera dem i varsin egen kruka och man behöver inte vara så ängslig kring detta, eftersom tomater är ganska tåliga för omild behandling. De långa stammarna kan man helt enkelt försiktigt rulla samman, så att så mycket som möjligt mycket av det rangliga kommer ner under jord.
När du hanterar plantorna, så tänk på att stjälkarna är känsliga och lätt går av. Men, om du tar tag i bladen som på bilden nedan, så kommer det går bra.
Nu är varje planta satt i en egen kruka och det är bara bladen och en liten bit av stammen som är ovan jord.
Placera slutligen de omplanterade små tomaterna i ett ljust fönster och gärna under extraljus. När rötterna börjar titta ut från hålen i krukbotten, då är det dags att omplantera igen i lite större krukor. Jag räknar med att göra denna procedur minst två gånger till innan det är dags att sätta ut dem på den slutliga växtplatsen.
Ibland händer det att tomatplantor går av och då brukar jag sätta både delen med rötterna och den lösa delen i egna krukor. Tomater får som sagt väldigt lätt nya rötter och många gånger skapar jag nya plantor genom att bryta av en kvist och stoppa ner i en kruka.