Bokashi- en grymt bra metod för kompostering

Sedan hösten 2017 har jag komposterat i stort sett allt matavfall. Jag har även fått unga familjemedlemmar att samarbeta. Orsaken är att hanteringen är enkel, eftersom man slipper gå och tömma burkar utomhus. Man slipper gå till en kompost utomhus, där locket frusit fast och dit man måste vada fram genom snön. Den här typen av kompost lockar inte heller  till sig flugor och den avsänder inga unkna odörer, tilläggas bör, i varje fall inte om man hanterar den rätt. 

Och, egentligen så är detta inte kompostering i egentlig mening, utan en fermentering. Metoden heter  alltså bokashi. En väldigt förenklad förklaring av processen är att en bakteriekultur bryter ner matavfall på ett sådant sätt att den inte ruttnar. Det går till ungefär likadant som när man omvandlar vitkål till surkål. I slutändan, när avfallet  blandas ut med annat organiskt material, som exempelvis löv eller jord, så ombildas alltihopa så sakteliga till jord. Eftersom jag är en person som  behöver mycket jord, och har en hyggligt stor odling, så sparar jag utgiften för många jordpåsar samt transporter.  

Såhär går det till hos oss. Bakteriekulturen brukar jag beställa från bokashi.se eller från mikrojord.se. Bakteriekulturen kommer i form av ett strö, som för övrigt är mycket drygt. Hur gör man sedan? Vi samlar ihop i allt grönsaks- och  matavfall under en eller ett par dagar i en burk med lock. När den är full tömmer vi  innehållet i en  större hink eller bokashikompost och strör över ungefär en matsked bokashiströ per 1-2 liter avfall.  Sedan packar man  materialet hårt  i den så att allt material verkligen pressas ihop. Se även till att locket sitter så tätt som möjligt. Öppna inte behållaren  i onödan eftersom det inte skall komma in syre för att processen skall fungera.

Jag rekommenderar att du skaffar en bokashihink med tappkran. Men om du inte gör det så lägg något absorberande organiskt material längst ner i hinken, såsom halmpellets eller kattsand. Se även till att avfallet inte är för fuktigt. Allt avfall från vardagsmat, även utöver grönsaker, såsom bröd, pasta, ris fungerar bra att ta hand om. Dessutom, det fungerar även att kompostera animaliskt avfall, bara man fördelar det fint. Även räkskal och fisk- och köttrester fungerar utan problem.

Sedan, när en hink slutligen är full, så märker jag den med en datumet och låter den stå i rumstemperatur. Efter två veckor kan man tillsätta den i odlingsjord och det är där bokashin sedan bryts ner helt. Men, vet du inte för ögonblicket vad du ska göra med din bokashi, så låt den ligga i hinken. Den blir bara bättre av det. 

På bilden nedan ser du hur våra kärl ser ut som vi använder. Idag har jag både hinkar med tappkran och vanliga hinkar med lock. Principen är densamma, förutom att när du har hink med tappkran så kan du tömma ut vätska och därmed få bättre fermentering, samt att vätskan är super att användas som växtnäring. 

IMG-8347jpg

Men, min lilla burk står framme under dagen och den stora för tillfället i ett hörn på köksgolvet. 

hinkarjpg

Såhär ser det ut när jag precis fyllt på matavfall. Det bruna ströet som ligger utspritt är alltså bokashiströ.
bokashijpg

Men vad gör man bokashin sedan? Nu under denna milda vinter gräver jag ner den i pallkragar .  Tidigare, när jag bodde i radhus  blandade jag bokashi i lövsäckar under vintern. Detta resulterade sedan i odlingsjord lagom till våren. Så tänk på att även fallna löv är en resurs i sig. Sist men inte minst, här kommer tips på en rad bra inlägg om metoden: 

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sa-forvandlar-han-matrester-till-jord-pa-veckor

https://www.bokashi.se/sv/info/gor-jord-av-ditt-matavfall.html

https://blogg.land.se/skillnadens-tradgard/tag/bokashi/

https://farbrorgron.blogspot.se/2013/02/bokashi.html