Vilda djur, odling och att både äta och ha kakan kvar

För en odlingsfantast kan relationen till vilda djur vara lite kluven. Vi har en stor solig tomt, en stor köksträdgård och vi bor naturnära. Det för med sig fyrfota vänner inpå husknuten. Man kan ju inte förneka att det bjuds på en del underhållning. Vi följer med stort intresse diverse upptåg, familje- och kärleksliv, samtidigt som vi morrar över avbitna plantor. 

IMG_8667 2JPG

De här vännerna äter liksom gärna upp det som kommer i deras väg. Inget konstigt med det, deras förfäder bodde här före oss. Men varför måste de speciellt gilla  sånt som är lite extra dyrbart, såsom exempelvis unga fruktträd, rosor och tulpaner? Mycket har vi gett upp, men fruktträd, det måste man ju ha. 

IMG_8702 2JPG

En del smyger hit i skydd av nattens mörker, men till all lycka inte så ofta, eftersom de brukar lämna ordentlig oreda efter sig där de får för sig att leta efter godis.

IMG_9074 2JPG

Ett bra tips för den som bor i viltrika områden kan vara att inte glömma växthusdörren öppen, speciellt inte under tider på året då det inte erbjuds så mycket annat i naturen. 

IMG_9379 2JPG

Efter en rad iakttagelser och funderingar har vi tyvärr inga goda råd att ge, men vi har kommit fram till några strategier som vi själva tänker pröva, åtminstone ett tag framåt: 

1: Att stängsla in det som absolut behöver skyddas. Köksträdgården på 250 kvadrat är inhägnat med ett 180 cm högt viltstängsel, så det ska mycket till om någon hoppar över där. Staketet är även förstärkt med tjocka virken nedtill, för att hindra att någon grymtande raggig varelse skulle få för sig att ta sig in underifrån. Mindre djur går dock inte att hindra, så familjen sork gör räder med jämna mellanrum.

IMG-8947JPG

Vi skyddar unga nyplanterade fruktträd med högt nätstängsel. Utan detta skydd slukas de snabbt Men, när träden sedan blir äldre och större så kommer de kunna stå emot attacker bättre och då är planen att ta bort skydden. 

IMG-9661JPG

2: Att odla vinbär, krusbär och hallon i så stor mängd att det räcker till alla. Dessa buskar är  tåliga och de ingår  inte i de fyrfota vännernas främsta favoritföda, åtminstone inte de två förstnämnda. Planen är att ha en buske av varje sort skyddad i  köksträdgården och att sedan ta sticklingar och på det viset få många buskar gratis,  som man sedan planterar runt om på tomten. 

3: Att satsa på  rådjurs- och hjortsäkra växter. Vi har anlagt en stor rabatt som pollinatorrestaurang av enbart sådana växter.  I samma anda behöver det påpekas, att inga växter är helt säkra. Det finns bara växter djuren inte föredrar. Är de hungriga så äter de ändå allt. Hursomhelst, i början, under planteringsskedet har vi skyddat rabatten med hönsnät och när rötterna etablerat sig ska näten bort. I rabatten växer anisisop, blå isop, kryddtimjan, åbrodd, röd solhatt, blå martorn, rosenflockel, kirgislök, myskmadra, nävor, lavendel, muskatellsalvia, malört, julros och kattmynta. Visst, ett sätt att ytterligare hålla viltet borta skulle absolut kunna vara avskräckande  sprayer, men jag har testat och orkar inte riktigt lägga tid och pengar på att hålla koll på det viset. 

4: Vi tar hjälp av vilda vänner genom att skapa förutsättningar för dem. Maken upptäckte att kattugglor höll till i skogen nära huset. Som den fågelfantast han är, så byggde han en specialdesignad holk till dem och till vår förtjusning så flyttade en familj in och de här sötnosarna satt i träden och pep i våras. Fjäskar vi tillräckligt för ugglorna så hoppas vi att de så småningom fixar biff av familjen sork. 

uggleungarnajpg

Slutligen, att stängsla in hela tomten är givetvis en lösning, men det innebär en stor kostnad för att inte tala om arbete. Tomten är på över 5000 kvadrat och den går över i skog på ett väldigt fint sätt. Vi vet inte om det blir så estetiskt om man kapar av kontakten med skogen.  Och vill vi verkligen inte längre kunna sitta och betrakta de upptåg djuren hittar på, utanför vardagsrumsfönstret, i solnedgången? 

Till sist: på bilden nedan ser ni kattuggleholken. Hoppas att den blir befolkad även denna säsong. Sedan skall nämnas att samtliga bilder i inlägget är tagna av min man, Bertil Högberg. Han är inte bara grymt bra på att bygga roliga saker , utan tar också väldigt fina bilder, speciellt på djur. 

holkenJPG