Bokashi- kompostmetoden som är min nya kärlek

Sedan några månader tillbaka har jag lyckats att kompostera i stort sett allt matavfall. Jag har även fått unga familjemedlemmar att samarbeta. Orsaken är att hanteringen är enkel; man slipper gå och tömma burkar utomhus, i en kompost där locket frusit fast och dit man måste vada fram genom snön. Den här typen av kompost lockar inte heller  till sig flugor och den avsänder inga unkna odörer.

Metoden heter bokashi. En väldigt förenklad förklaring av processen är att en bakteriekultur bryter ner matavfall på ett sådant sätt att den inte ruttnar. I slutändan, när avfallet  blandas ut med annat organiskt material, som exempelvis löv eller jord så ombildas alltihopa så sakteliga till jord. Eftersom jag är en person som  köper rätt mycket jord  och gärna slipper både den utgiften samt transporterna, så låter det här  väldigt lovande.  

Såhär går det till hos oss. Bakteriekulturen beställer man från bokashi.se och den kommer i form av ett strö. Vill tillägga att ströet är mycket drygt. Vi samlar ihop i allt grönsaks- och  matavfall under en dag  i en burk med lock. När den är full tömmer vi  innehållet i en  större hink och strör över en matsked bokashiströ. Till varje liter avfall tillsätter vi en till två matskedar strö. Packa materialet hårt  i den stora hinken så att allt material verkligen pressas ihop. Se även till att locket sitter så tätt som möjligt och att du fyller på just en gång om dagen, eftersom det inte skall komma in syre för att processen skall fungera.

Se även till att avfallet  inte är för fuktigt. Om du häller i blött avfall, så se till att du tillsätter något som absorberar fukten och rivna remsor av tidningspapper eller bitar av äggkartonger fungerar bra för detta. Det fungerar att även kompostera animaliskt avfall, men jag har varit lite försiktig. Räkskal har jag exempelvis inte vågat tillsätta. Men avfall från vardagsmat, även utöver grönsaker, såsom bröd, pasta, ris ser ut att ha fungerat bra. Sedan, när en hink slutligen är full, så märker jag den med en datumet och låter den stå i rumstemperatur. Efter två veckor kan man tillsätta den i odlingsjord och det är där bokashin sedan bryts ner helt. Men, vet du inte för ögonblicket vad du ska göra med din bokashi, så låt den ligga i hinken. Den blir bara bättre av det. 

På bilden nedan ser du hur våra kärl ser ut som vi använder här hemma. Den lilla står på diskbänken under dagen och den stora för tillfället i ett hörn på köksgolvet.

hinkarjpg

Såhär ser det ut i hinken när jag precis fyllt på. Det bruna ströet som ligger utspritt är alltså bokashiströ.
bokashijpg

Men vad gör man bokashin sedan? Nu under vintern förvarar jag säckar med löv i garaget och i dem hamnar de flesta  hinkarna när de har mognat klart.  Bokashin blandas  i lövsäckarna för att resultera i odlingsjord till nästa säsong. Så tänk på att höstlöv är en resurs i sig.

Jag testar även att använda bokashin direkt och gör vinterodlingar. Då lägger jag ett lager jord i botten av  en stor plastkruka, sedan ett lager bokashi och slutligen ett lager jord överst, där  jag sår frön. Just nu har vi odlingar med rucola, spenat, vintersallat och svartkål som väntar på att vårsolen skall väcka dem.

Till sist, det finns specialkärl för bokashi och kanske investerar jag i sådana så småningom. Man får dessutom ett bra flytande gödningsmedel som biprodukt om man har riktiga kärl. Men eftersom det här är ett test på att systemet fungerar, så nöjer jag mig med en billig lösning. I  nuläget har jag för övrigt producerat ca 80 liter bokashi. Jag ser fram emot att se vad den kommande sommarens grönsaker tycker om det.

Sist men inte minst, här kommer tips på en rad inlägg jag läste innan jag beställde hem bokashiströ.

https://www.bokashi.se/sv/info/gor-jord-av-ditt-matavfall.html

https://blogg.land.se/skillnadens-tradgard/tag/bokashi/

https://farbrorgron.blogspot.se/2013/02/bokashi.html